måndag 28 maj 2012

Samma dramatikers dagbok


LN 2012-05-27
Vaknade av att min systers boxertik fes mig i ansiktet. Skrek. Sprang upp och tvättade ansiktet med lut. Det sved skönt. Såg mig i spegeln. Jag hade blivit Jusjtjenko. Tog på mig en orange toppluva av respekt. Hundvakt. Det hade jag glömt. Satans kreatur. Sökte kontakt med djuret utan att lyckas. Hon hade byggt en mur omkring sig. En mur av torrfoder och missunnsamhet. Jag ska skriva om den muren en dag. Gick ut med djuret. Hon gjorde stort i cykelstället utanför porten. Lät det bero. Blev lagförd. Till parken. Mötte Siv som frågade om hunden var min. Svarade nekande. Frågade om Siv kunde vakta boxern resten av dagen pga min labilitet. Siv ville ha pengar emellan. Och en roll i min nästa pjäs. Svarade jakande. Vad som helst för att skaka av mig bilden av det brukshundsanus som blev min olyckliga revelj. Vinkade av väninna och hund. Skrek Cave canem!! till en förbipasserande brandman. Grät. Otröstlig. Blev tvungen att stärka mig med sprit före lunch. Gin. En liter. Sladdade hem och åt cornflakes direkt ur paketet. Rapade till mig en björktrast som satte sig på fönsterblecket. Trasten genomskådade mig. Jag stod naken inför fågeln och innan jag hann tacka var den försvunnen. Läste Madame Bovary för att rena mig. Min syster ringde och frågade efter sitt husdjur. Vi pratade förbi varandra. Hon grät. Hennes kontantkort tog slut. Allt sker av en anledning. Inspirerad av boxertiken besökte jag en offentlig toalett vid Karlaplan. Tömde mig på slagg. Dörren i baklås. Ingen täckning bakom de grönmelerade väggarna. Gjorde hjälpligt natt med en styvsnuten näsduk och några godissvampar till örngott. Med doften av överklassurin i näsborrarna knackade drömmarna på. Jag tänkte på hur dagen började. Slutna cirklar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar